Anna Helgesson

Kan borja med att beratta att jag lever, att vart hus star kvar och att ingen som jag kanner blev traffad av tornadon.

Om det ar nagon som har missar det sa hade vi ett par stycken stora tornados har i USA i fredags. De gick fran Indiana till Kentucky och vidare osterut. Som tur var for mig sa gick de en rutt som var ca 30 minuter soder om oss. Jag satt i alla fall som klistrad framfor tvn i fredags eftermiddag och foljde varenda steg som tornadon tog. Sa nu vet jag att den rorde sig 100 miles/h (ca 160 km/h) och att en bebis i Indiana hittades mitt i en aker i Indiana, sjukt langt ifran hennes hem. Dock levde den!

I lordags traffade jag forst uncle Gerry (Glendas bror), han var trevlig men lite konstig. Pa kvallen akte jag med Ambedr, Alexa och Alexas pojkvan Jake till en rodeo. Det var annorlunda fran allt annat som jag gjort tidigare. Det var galna killar som red pa tjurar, cowboys/girls overallt, och en lukt av godsel over hela stallet. Det var ratt kul (speciellt nar nagon blev avkastad, ingen blev skadad allvarligt) men jag skulle aldirg ha tankt pa att gora det. Jag har nog blivit lite av en stadsbo efter sex ar utan en ustikt over en aker och utan godsellukt varenda morgon under hela varen.

Idag ar det exakt tre manader tills jag bordar mitt plan hem och vid denna tiden den femte juni kommer jag att sitta pa Charlotte Airport i North Carolina och vanta pa mitt plan till Newark.

Idag borjar aven track men yxskaft som jag ar sa har jag glomt mina traningsklader hemma (classic Anna, eller vad sager ni), sa jag far val ta och glida in imorgon och se om det funkar istallet. Kanske ska lagga pa lite extra accent da ocksa och spela pa min "oh, sorry i'm an foreign exchange student, i didn't know...". Funkar varenda gang.

Puss pa er!